Hur mycket pengar bör man ha på sparkonto?
Hur mycket pengar du bör ha på ett sparkonto beror framför allt på vad pengarna ska användas till och när du kan behöva dem. En buffert för oväntade utgifter behöver vara lättillgänglig, medan pengar som du inte behöver på flera år kan passa bättre i andra sparformer.
I den här guiden går vi igenom hur stor buffert som kan vara lämplig, när ett sparkonto passar bäst och när det kan vara värt att överväga exempelvis fonder eller amortering. Vi tittar också på hur du kan dela upp sparandet efter mål och tidshorisont.
Innehåll
Hur stor buffert bör man ha?
En buffert ska ge utrymme för utgifter som du inte har planerat för utan att du behöver låna pengar eller sälja långsiktiga investeringar vid fel tillfälle. Hur stor den behöver vara beror därför på din ekonomi, dina fasta kostnader och vilka oväntade utgifter du riskerar att få.
För vissa hushåll kan några tiotusentals kronor vara tillräckligt, medan exempelvis en villaägare med bil och barn kan behöva betydligt större marginaler. Det viktigaste är därför inte att nå ett visst generellt belopp utan att fundera över vilka större utgifter som skulle kunna uppstå samtidigt och hur enkelt du skulle kunna hantera dem med din vanliga månadsinkomst.
Buffert utifrån boende och livssituation
Behovet av buffert ökar vanligtvis ju fler ekonomiska åtaganden du har. Den som bor i en hyresrätt har exempelvis normalt inte ansvar för kostnader för värmesystem, tak eller andra större reparationer av bostaden. För en villaägare kan däremot ett fel på värmepumpen, en vattenläcka eller en större bilreparation innebära en betydande utgift med kort varsel.
Även hushållets situation spelar roll. Barn, bil, husdjur och andra löpande åtaganden kan innebära fler möjliga oförutsedda kostnader. Ett hushåll med två stabila inkomster kan samtidigt ha större möjlighet att hantera ett tillfälligt inkomstbortfall än någon som är ensam om hushållets försörjning.
När du uppskattar ditt eget buffertbehov kan du därför utgå från:
- dina nödvändiga utgifter varje månad
- hur många personer hushållets inkomster ska försörja
- om hushållet har en eller flera inkomster
- vilken typ av bostad du har och vilka kostnader du själv ansvarar för
- om du har bil eller andra tillgångar som kan kräva kostsamma reparationer
- hur stora oförutsedda utgifter du skulle kunna betala direkt från din löpande inkomst.
När du uppskattar dina nödvändiga månadsutgifter kan Konsumentverkets beräknade hushållskostnader användas som ett riktmärke.
Bufferten behöver inte anpassas för varje tänkbar katastrof. Försäkringar täcker många större händelser. Däremot bör det finnas tillräckligt med pengar för självrisker, mindre reparationer och andra kostnader som du själv kan behöva betala.
En, två eller tre månadslöner?
Ett vanligt sätt att beskriva en bufferts storlek är i antal månadslöner. Det är enkelt, men månadslönen säger egentligen ganska lite om hur stor buffert just ditt hushåll behöver. Två personer med samma lön kan ha helt olika boendekostnader, familjesituation och ekonomiska åtaganden.
Ett bättre riktmärke är därför hur många månaders nödvändiga utgifter bufferten kan täcka. Om hushållets nödvändiga utgifter är 25 000 kronor per månad innebär exempelvis en buffert på 75 000 kronor att du har ungefär tre månaders utgifter tillgängliga.
En till tre månaders nödvändiga utgifter kan fungera som utgångspunkt, men behovet kan vara både lägre och högre. Har du låga fasta kostnader, få ekonomiska åtaganden och två stabila inkomster kan behovet vara mindre. Är du ensam inkomsttagare, har villa, bil och höga fasta kostnader kan det vara klokt med större marginal.
Det finns alltså inget belopp eller antal månadslöner som är rätt för alla. Målet är att bufferten ska vara tillräckligt stor för att en oväntad utgift eller ett tillfälligt inkomstbortfall inte ska bli ett ekonomiskt problem direkt.
Vad ska pengarna på sparkontot användas till?
Ett sparkonto passar framför allt för pengar som du vill förvara tryggt och kunna använda utan att riskera att värdet har minskat när du behöver dem. Det kan handla om allt från en buffert som måste vara tillgänglig direkt till pengar som är avsatta för ett större köp några år framåt.
Vad pengarna ska användas till påverkar också vilken typ av sparkonto som passar. Pengar som kan behövas när som helst bör normalt vara lättillgängliga, medan sparande med ett bestämt mål längre fram kan ge större möjlighet att välja ett konto med bindningstid.
Buffert för oförutsedda utgifter
Bufferten är pengar som ska finnas tillgängliga när något oväntat händer. Det kan exempelvis vara en bilreparation, en självrisk, ett trasigt kylskåp eller en annan utgift som inte ryms i den vanliga månadsbudgeten.
Eftersom du inte vet när pengarna kommer att behövas bör bufferten normalt ligga på ett sparkonto med fria uttag. En hög ränta är positivt, men möjligheten att snabbt komma åt pengarna är viktigare än att få några tiondelar högre sparränta genom att binda dem.
Bufferten bör också hållas åtskild från pengar som är avsatta för semester, renovering och andra planerade utgifter. Annars är det lätt att överskatta hur stor den verkliga ekonomiska bufferten är.
Sparande till planerade köp eller utgifter
Sparkontot passar även för målsparande till utgifter som du vet kommer men som ligger längre fram. Det kan exempelvis vara en bil, kontantinsats, skatteinbetalning, renovering, bröllop eller en större resa.
Här är förutsättningarna annorlunda än för en buffert. Vet du ungefär när pengarna ska användas kan du anpassa sparkontot efter tidpunkten. Pengar som ska användas om två år kan exempelvis helt eller delvis placeras på ett fasträntekonto med en bindningstid som löper ut innan köpet ska genomföras.
Du kan också dela upp sparandet. Pengar som kan behövas tidigare kan ligga på ett konto med fria uttag medan den del som du med större säkerhet vet att du inte behöver under en viss period kan bindas.
Pengar du behöver inom några år
Ju kortare tid det är tills pengarna ska användas, desto större betydelse får risken för att värdet har minskat just när du behöver dem. Därför är sparkonto ofta ett naturligt alternativ för pengar som ska användas inom de närmaste åren.
Det betyder inte att det finns en exakt tidsgräns där sparkonto alltid är rätt på ena sidan och exempelvis fonder på den andra. Vilken risk du är beredd att ta, hur flexibel tidpunkten är och hur viktigt sparmålet är påverkar valet.
Om pengarna exempelvis ska användas till en kontantinsats på ett bestämt datum kan det vara viktigare att bevara kapitalet än att försöka få högre avkastning. Är sparmålet däremot flexibelt och ligger längre fram finns större möjlighet att överväga andra sparformer.
Ett praktiskt sätt att tänka är därför att dela upp sparandet efter när pengarna kan behövas. Pengar som måste finnas tillgängliga nu eller inom relativt kort tid passar ofta på sparkonto, medan pengar med längre tidshorisont kan bedömas utifrån andra alternativ.
Hur mycket är för mycket att ha på sparkonto?
Det finns ingen generell övre gräns för hur mycket pengar du bör ha på ett sparkonto. Har pengarna ett tydligt syfte och ska användas inom relativt kort tid kan det vara motiverat att ha ett stort belopp på konto. Den som exempelvis sparar till en kontantinsats kan ha betydligt mer på sparkonto än vad som behövs som vanlig buffert.
Frågan blir mer relevant när du har pengar på sparkontot som inte är avsatta för buffert, planerade utgifter eller andra behov inom överskådlig tid. För ett långsiktigt sparande finns andra sparformer som innebär högre risk, men som också kan ge möjlighet till högre avkastning.
Alternativkostnaden när pengarna ligger länge
Tryggheten på ett sparkonto har ett värde. Pengarna påverkas inte av börsens upp- och nedgångar och du vet hur stort kapital du har tillgängligt. Samtidigt innebär den låga risken att möjligheten till högre avkastning normalt är begränsad.
Om du behåller pengar på sparkonto under många år trots att du inte förväntar dig att behöva dem kan du därför gå miste om den avkastning som andra placeringar hade kunnat ge. Detta är en alternativkostnad – en möjlig avkastning som du avstår från i utbyte mot sparkontots lägre risk.
Det betyder inte att pengar automatiskt bör flyttas från sparkontot så snart bufferten är fylld. Tidshorisont, sparmål och vilken risk du är beredd att ta behöver vägas in. Ju längre tid pengarna kan vara placerade utan att behöva användas, desto mer relevant blir det däremot att jämföra sparkontot med andra sparformer.
Inflation och köpkraft
Även om beloppet på sparkontot inte minskar kan pengarnas köpkraft göra det. Om priserna stiger snabbare än den ränta du får på sparkontot kan du köpa mindre för pengarna i framtiden.
Har du exempelvis 100 000 kronor på ett konto med 2 procents ränta samtidigt som inflationen är 3 procent växer saldot, men inte lika snabbt som den allmänna prisnivån. I praktiken har pengarnas köpkraft då minskat.
Det är därför relevant att skilja mellan nominell och real avkastning. Den nominella avkastningen är den ränta du får på kontot, medan den reala avkastningen tar hänsyn till inflationen. Även skatt på ränteinkomsten påverkar hur mycket av avkastningen du faktiskt behåller.
För pengar som ska användas inom kort kan tryggheten och tillgängligheten fortfarande väga betydligt tyngre än möjligheten till högre real avkastning. Men ju längre sparhorisonten är, desto viktigare blir frågan om hur väl sparandet förväntas bevara och öka din köpkraft över tid.
Hur stor del av sparandet bör ligga på sparkonto?
Hur stor del av ditt totala sparande som bör ligga på sparkonto beror framför allt på när pengarna ska användas. Det är därför ofta mer användbart att dela upp sparandet efter olika mål och tidshorisonter än att bestämma att exempelvis en viss procent alltid ska ligga på sparkonto.
Pengar som kan behövas med kort varsel behöver normalt vara lättillgängliga och placerade med låg risk. För pengar som inte ska användas på många år finns större möjlighet att acceptera värdeförändringar i utbyte mot möjligheten till högre avkastning.
Kort-, medel- och långsiktigt sparande
Ett sätt att strukturera sparandet är att dela upp det efter när pengarna förväntas behövas:
Kort sikt: Pengar som kan behövas när som helst eller inom de närmaste åren passar ofta bra på sparkonto. Hit hör framför allt bufferten, men även pengar till exempelvis semester, bilköp, renovering eller andra planerade utgifter. Ju viktigare det är att ett visst belopp finns tillgängligt vid en bestämd tidpunkt, desto större anledning finns att undvika placeringar där värdet kan variera.
Medellång sikt: För sparmål några år framåt blir avvägningen mellan risk och möjlig avkastning mindre självklar. Ett sparkonto kan fortfarande vara lämpligt, särskilt om tidpunkten för uttaget är bestämd. Är sparmålet mer flexibelt kan även andra sparformer vara aktuella beroende på vilken risk du är beredd att ta.
Lång sikt: Pengar som du inte räknar med att behöva på många år behöver inte nödvändigtvis ligga på sparkonto. För långsiktigt sparande kan exempelvis fonder och andra investeringar ge möjlighet till högre avkastning, men innebär samtidigt att värdet kan både öka och minska.
Gränserna mellan kort, medellång och lång sikt är inte exakta. Det viktiga är framför allt att inte ta en risk med pengar som du vet att du behöver vid en viss tidpunkt.
Exempel på hur sparandet kan fördelas
Anta att du har 300 000 kronor i samlat sparande. Hur pengarna kan fördelas beror på vad de ska användas till.
Du kanske bedömer att 75 000 kronor behövs som buffert och därför placerar dessa på ett sparkonto med fria uttag. Ytterligare 75 000 kronor ska användas till en planerad renovering om två år och kan därför också placeras på sparkonto, eventuellt med en del av beloppet på ett fasträntekonto.
Resterande 150 000 kronor har inget planerat användningsområde och du räknar inte med att behöva pengarna på många år. För den delen av sparandet kan det vara relevant att överväga mer långsiktiga sparformer.
I detta exempel ligger alltså hälften av kapitalet på sparkonto och hälften i ett långsiktigt sparande. För någon annan kan fördelningen vara 80/20 eller 20/80. Det är inte procentsatsen i sig som är avgörande, utan att varje del av sparandet är placerad på ett sätt som passar när pengarna ska användas, hur viktigt sparmålet är och vilken risk du kan acceptera.
Genom att tänka på sparandet som flera olika delar blir det också enklare att avgöra vilka pengar som behöver vara tillgängliga och vilka som kan arbeta mer långsiktigt.
Sparkonto eller andra sparformer?
Sparkonto är inte det enda alternativet för pengar som du inte behöver använda idag. Fonder, aktier och amortering kan alla vara alternativ för kapital som ligger utöver den buffert och det kortsiktiga sparande du vill ha tillgängligt.
Den stora skillnaden är att pengar på ett sparkonto kan placeras utan marknadsrisk och ofta med möjlighet till snabba uttag. Investeringar kan ge högre avkastning över tid, men värdet kan också minska. Amortering innebär i stället att du använder pengarna för att minska dina skulder och framtida räntekostnader.
Vilket alternativ som passar beror därför på sparhorisont, riskvilja, skulder och vad pengarna ska användas till.
Fonder
Fonder ger möjlighet att investera i exempelvis aktier eller räntebärande värdepapper utan att själv behöva välja varje enskild investering. Risknivån varierar beroende på vilken typ av fond du väljer.
Framför allt aktiefonder kan vara ett alternativ för långsiktigt sparande där du kan acceptera att värdet varierar under tiden. På kort sikt kan en fond däremot ha minskat i värde just när du behöver pengarna. Därför passar aktiefonder normalt sämre för en buffert eller pengar som ska användas till en bestämd utgift inom kort.
Sparkonto och fondsparande behöver inte heller vara ett antingen-eller-val. Sparkontot kan användas för buffert och kortsiktiga mål medan fonder används för den del av kapitalet som har en längre placeringshorisont.
Aktier
Att köpa enskilda aktier innebär att du blir delägare i de företag du investerar i. Det ger möjlighet till avkastning genom både värdeökning och eventuell utdelning, men innebär också en risk att förlora delar av det investerade kapitalet.
Risken blir särskilt tydlig om en stor del av sparandet placeras i ett fåtal företag. En enskild aktie kan utvecklas betydligt sämre än marknaden som helhet och i värsta fall förlora en stor del av sitt värde.
Aktier är därför inte en direkt ersättning för pengar som behöver finnas tillgängliga på ett sparkonto. De kan däremot vara en del av ett långsiktigt sparande för den som accepterar risken och vill vara mer aktiv i sina investeringar.
Amortering
Har du bolån eller andra skulder kan amortering vara ytterligare ett alternativ till att behålla ett större överskott på sparkontot. När du amorterar minskar skulden och därmed också de framtida räntekostnaderna.
Om du exempelvis amorterar 100 000 kronor på ett lån med 4 procents ränta minskar räntekostnaden med 4 000 kronor per år före hänsyn till eventuell skattereduktion för ränteutgifter. Effekten är därmed betydligt mer förutsägbar än avkastningen från exempelvis aktier och aktiefonder.
Det finns samtidigt en viktig skillnad jämfört med ett sparkonto: pengar som används till amortering är inte längre lika lättillgängliga. Du kan normalt inte ta tillbaka en tidigare amortering om bilen går sönder eller en annan oväntad utgift uppstår.
Det är därför ofta klokt att skilja på buffert och överskottskapital även när amortering övervägs. Att använda hela bufferten till att minska bolånet kan ge lägre räntekostnader, men samtidigt göra ekonomin mer sårbar för oväntade utgifter.
För den som redan har en tillräcklig buffert blir jämförelsen mer relevant. Då kan räntan på sparkontot, låneräntan, skatten på ränteinkomster och skattereduktionen för ränteutgifter vara faktorer att väga in när man jämför att spara pengarna med att amortera.
Så kan du dela upp pengarna på flera sparkonton
Alla pengar som du vill ha på sparkonto behöver inte ligga på samma konto. Genom att dela upp sparandet efter när och hur pengarna ska användas kan du kombinera hög tillgänglighet för vissa pengar med möjlighet till högre ränta på andra.
Det kan också göra sparandet mer överskådligt. I stället för ett enda saldo kan du exempelvis ha ett konto för bufferten och ett annat för pengar som är avsatta för en renovering, bil eller annan framtida utgift.
Buffert på ett konto med fria uttag
Bufferten bör normalt vara den mest lättillgängliga delen av sparandet. Eftersom du inte vet när en oväntad utgift uppstår är ett rörligt sparkonto med fria uttag ofta ett lämpligt alternativ.
När du väljer konto för bufferten är det därför inte bara räntan som är viktig. Kontrollera även om det finns begränsningar för antal uttag, uttagsavgifter eller andra villkor som kan göra det svårare eller dyrare att komma åt pengarna.
Det kan samtidigt finnas anledning att jämföra räntorna. En buffert kan ligga orörd under långa perioder och även relativt små skillnader i ränta får större betydelse ju större belopp du har på kontot.
Pengar som ska användas senare kan bindas
Vet du att en del av pengarna inte kommer att behövas under en viss period kan ett fasträntekonto vara ett alternativ. Där binder du normalt pengarna under en bestämd tid i utbyte mot en fast ränta.
Du kan exempelvis behålla bufferten på ett rörligt konto och placera pengar som ska användas till en planerad utgift om ett eller två år på ett konto med motsvarande bindningstid.
Det är dock inte självklart att bunden ränta alltid är högre än rörlig ränta. Ränteläget och bankernas erbjudanden förändras över tid, och det kan periodvis finnas rörliga sparkonton som ger lika hög eller högre ränta än vissa bundna alternativ. Jämför därför den faktiska räntan och villkoren innan du binder pengarna.
Tänk också på vad som händer om du behöver pengarna tidigare än planerat. På vissa fasträntekonton går det inte att göra förtida uttag alls, medan andra tillåter det mot en avgift eller andra begränsningar.
Genom att dela upp sparandet behöver du alltså inte välja mellan rörlig och fast ränta för hela kapitalet. Den del som måste vara tillgänglig kan ligga rörligt, medan pengar med en tydligare tidshorisont kan bindas när räntan och villkoren gör det fördelaktigt.
Var ska bufferten placeras?
Eftersom bufferten ska kunna användas när något oväntat inträffar bör den placeras tryggt och vara enkel att komma åt. Ett sparkonto med insättningsgaranti och fria uttag är därför ofta ett naturligt val.
När du jämför sparkonton för bufferten finns framför allt tre saker att kontrollera: insättningsgaranti, uttagsvillkor och ränta.
Välj ett konto med insättningsgaranti
Insättningsgarantin skyddar dina pengar om banken eller institutet där du har ditt sparande går i konkurs. För svenska institut gäller den statliga insättningsgarantin upp till det maximala ersättningsbelopp som gäller per person och institut.
Även sparkonton hos utländska banker kan omfattas av insättningsgaranti, men då kan det vara ett annat lands garantisystem som gäller. Kontrollera därför vilken garanti kontot omfattas av och vilka villkor som gäller innan du sätter in pengar.
För en buffert, där syftet är att skapa ekonomisk trygghet, finns det normalt liten anledning att välja ett konto utan insättningsgaranti enbart för att få en högre ränta.
Kontrollera att du har fria uttag
En hög sparränta hjälper inte mycket om du inte kan komma åt bufferten när den behövs. Kontrollera därför att kontot har fria uttag och om banken har några begränsningar för hur eller när pengar kan tas ut.
Titta även på hur lång tid en överföring från sparkontot till ditt vanliga bankkonto tar. Bufferten behöver inte nödvändigtvis finnas hos samma bank som ditt lönekonto, men du bör veta hur snabbt du kan få tillgång till pengarna.
Konton med bindningstid är normalt mindre lämpliga för den del av bufferten som kan behövas med kort varsel.
Jämför räntan
När kraven på trygghet och tillgänglighet är uppfyllda finns det anledning att jämföra räntan. Skillnaderna mellan olika bankers rörliga sparräntor kan vara betydande, samtidigt som kontona kan erbjuda liknande uttagsmöjligheter och omfattas av insättningsgaranti.
På 100 000 kronor innebär exempelvis en ränteskillnad på en procentenhet 1 000 kronor mer i ränta per år före skatt. För en större buffert eller ett konto som behålls under lång tid blir skillnaden större.
Det finns därför ingen anledning att låta bufferten ligga på ett konto med mycket låg eller ingen ränta bara för att pengarna ska vara lättillgängliga. Genom att jämföra både ränta och villkor går det ofta att kombinera trygghet och fria uttag med en konkurrenskraftig sparränta.
Genom att kombinera flera av dessa strategier kan du få ut mer av ditt sparande utan att ta onödiga risker. Jämför aktuella sparkonton och hitta ett sparande som passar dina mål och behov.
Jämför sparkonton